”Om man ska man avgöra om någon är fattig, så tittar man på kläderna eller mobiltelefonen”

Kjerstin Andersson Bruck är lektor i socialt arbete på Örebro universitet. 2015 fick hon i uppgift av kommunen att titta på hur barnen i Örebro har det och hur de ser på det här med fattigdom. Det blev startskottet på en lång rad intervjuer, fokusgrupper och spännande samtal. Idag, tre år senare berättar hon för publiken på CSA:s fattigdomskonferens om studien och vad hon och hennes kollegor kom fram till.

– Tidigare studier har haft ett lite annat angreppssätt, förklarar Kjerstin för publiken. Man har ofta tittat på vad föräldrarna tjänar och identifierat ett antal fattiga barn. De har sedan tillfrågats om att delta i en undersökning. Vi gjorde på ett annat sätt. Vi gick ut i skolorna och frågade alla barn om de ville vara med och prata om fattigdom. Det ledde till 23 fokusgruppsintervjuer, med totalt 75 barn, i åldrarna 10-18 år.

De fick se filmer som de sedan pratade om i grupp.

Kläder, mobiltelefoner och semesterresor

”Om man ska man avgöra om någon är fattig, så tittar man på kläderna eller mobiltelefonen”. Så sade ett av barnen i en av fokusgrupperna. Så gott som alla barnen pratade just om kraven att konsumera, allt från mobiler, smink och kläder till semesterresor och fritidsaktiviteter.
– Konsumtionssamhället handlar inte bara om att klara grundläggande behov som mat, husrum och mediciner, förklarar Kjerstin. Det finns också konsumtionskrav som handlar om att skapa sig en identitet och att upprätthålla sociala relationer. De här sakerna blir sätt för barnen att skapa rangordning i gruppen. Att leva upp till de här konsumtionskraven är svårare för barn som lever i ekonomisk utsatthet.

Om cykeln går sönder

Framme på scenen visar Kjerstin ett citat från en flicka i en av fokusgrupperna. Flickan har just sett en film om en pojke som råkar ha sönder en cykel och inte vågar berätta det för sin pappa. Så här reflekterar flickan efteråt:
”Men han kanske känner sig rädd, för jag skulle också känna mig rädd. Om jag gjort något, kanske tagit sönder något. Det har aldrig varit meningen liksom men de kan ändå bli arga. Det kostar mycket pengar och jag tror även att hans pappa… Han kanske bara lever med sin pappa och de kanske har lite pengar eftersom det är en förälder. För så har jag det också och man vet att pengarna inte räcker till allt och man vill inte fråga kan vi köpa det här snälla, man följer bara med och är tyst. Då om man har haft sönder något vill man inte säga det eftersom de kan bli jättearga.” 

Barnen har bra uppfattning om familjens ekonomi

– Barnen märker av en frustration hos föräldrarna att ”nu har cykeln gått sönder igen”, förklarar Kjerstin. De måste anpassa sig till det känslomässiga läget hemma just nu och hur den ekonomiska situationen ser ut. Forskning visar att barn i familjer med utsatt ekonomi har väldigt bra uppfattning om just hur ekonomin ut. De vet väldigt väl vad de har råd med den här månaden eller veckan.

Påverkar relationer och leder till konflikter

Att inte kunna leva upp till konsumtionskraven får alltså sociala konsekvenser. Det kan påverka relationerna med familjen och leda till konflikter. Ibland innebär det också att vuxna prioriterar barnens behov framför sina egna.
– Konsumtionskraven påverkar även relationen till jämnåriga, berättar Kjerstin. Många barn berättar att ”om man har samma kläder varje dag i veckan, trasiga kläder, eller kläder som inte passar i storlek, då utsätts man för mobbing”. Men det kan också leda till lojalitet och empati. Det finns båda delar. Och goda sociala relationer blir en skyddande faktor när man lever i ekonomisk utsatthet, säger Kjerstin.

När skolan kostar pengar

Barn i fattiga familjer är också väldigt medvetna om att saker kan kosta pengar i skolan. Kjerstin visar ett citat på skärmen. Det är en flicka som har hjälpt en kompis vars familj lever på socialbidrag. Moderatorn i fokusgruppen har bett henne att ge ett exempel på när hon har hjälpt sin kompis: ”Till exempel till Stockholm när vi alla skulle åka till riksdagen med skolan. Och då liksom eftersom skolan inte hade så mycket pengar till tåg och buss så fick vi betala vår tågbiljett. Och eftersom hon ville hänga med verkligen så sade jag till henne att jag kunde betala det. Och hon liksom kunde betala tillbaka när hon hade pengar.”

Alla skolor gör olika

Enligt Kjerstin har skolorna olika förhållningssätt.
– En skola som vi var på hade all sorts sportutrustning som barnen fick låna. Cyklar och slalomskidor, allt för att alla barn skulle kunna göra aktiviteter tillsammans. I en av de andra skolorna som vi var i var det helt annorlunda. Där fanns det inte ens i föreställningsvärlden att inte alla barn hade all sportutrustning. Det kan se väldigt olika ut.

Fattiga barns osynlighet

Så nämner Kjerstin ännu en sak som blev tydlig i studien. Nämligen att barn som inte lever i ekonomisk utsatthet ofta har en medialiserad bild av vad fattigdom är. De tror att fattigdom syns utanpå, men så är det inte alltid.
– Många barn lyckas ju faktiskt till viss del leva upp till konsumtionskraven på mobiltelefoner, kläder, leksaker och prylar, förklarar Kjerstin. Det finns forskning som visar att barn som lever i ekonomisk utsatthet ofta har ungefär samma grejer som alla andra, men att de har äldre modeller, trasiga saker eller sådant som de har fått låna.

Pratar inte om fattigdomen som finns mitt bland oss

– I skolan pratar man ofta om att fattigdom finns i Afrika eller Asien. Man pratar väldigt lite om att det finns här i Sverige. Barns fattigdom blir osynliggjord. Det är ett problem att man inte diskuterar orsaker och effekter av ekonomisk utsatthet, varken i skolan eller i media.

Text: Sofia Höglund

Se hela föreläsningen